Jag har fortfarande inte fått åka in. Det här börjar verkligen kännas tröstlöst. Visserligen har jag bara gått en enda dag över tiden men när man ska må skit hela tiden och ha ont i precis hela kroppen så är varje minut extra en minut för mycket.

Jag har faktiskt inget särskilt att skriva om idag. Så det får bli lite vårbilder här hemifrån istället.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gammelgården i vårsol

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Trollskog alldeles bredvid vägen

249

Mer än musöron på björkarna

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vitsippor i massor överallt.

246 Så kallad vild krokus.
(Hur vild den nu är när det är jag som planterat den…)


Jahapp. Då har det gått 40 veckor och ingen bebis har synts till. Det känns precis som det gjorde igår så jag har inga större förhoppningar att någonting ska ske inom den närmaste tiden heller.

Det skulle väl gå an om man i alla fall fick må bra men jag har så ont att det knappt går att sitta framför datorn och skriva det här ens. Magen har ju sjunkit så långt ner så jag fattar inte hur det gått till ens. Men fördelen med det är ju att jag kan böja mig utan problem. (Nu är istället problemet att sitta eller gå uppför trappor…)

Det har regnat idag och regn=vovve med överskottsenergi och kinkig lilltjej. Men vi hann vara ute en liten stund på kvällen och lilla trollet var visst ute med Anna-Lena medan jag vilade mig.

För lilltjejen har det ju varit riktigt spännande med traktorer och grejor på tomten medan sambon och svärfar sågade upp den sista veden. Nu ska bara eländet klyvas också. Kanske ska vara glad att man slipper det i alla fall…


Nu har påsken passerat med strålande sol och helt otrolig värme. Vi har tillbringat nästan hela dagarna utomhus med undantag för måltider och sömn så vid det här laget är vi rejält bruna alla tre.

Enligt allt vad som är beräknat är det dags att få barn imorgon. Vi får väl se om jag lyckas pricka datumet precis för jag har haft lite sammandragningar hela dagen idag. De är knappast våldsamma eller regelbundna nog för att få mig att tro någonting men man kan ju alltid hoppas att det är dags nu för jag är hjärtligt trött på att vara gravid nu.

Magen sjönk ner i lördags i alla fall. Det blev äntligen lättare att andas men den blev i vägen på helt andra sätt nu istället och jag känner mig smidig som ett kassaskåp. Bara att hålla tummarna för att vi får åka in i natt eller imorgon.

004

Det är äntligen vår!

Jag hade tänkt ta bild på vitsipporna men har inte hunnit än så det får bli några krokusar istället... Ler med tungan ute


Har varit till stan med mamma idag. Det var ju 25% rea på Kappahl så man var ju tvungen att göra en liten visit. Men som vanligt blev det ingenting till mig utan bara till den där lilla trollungen. Ler med tungan ute Det är mycket roligare att köpa kläder till henne. Det passar ju i alla fall.

Men smakar det så kostar det. Höfterna gjorde fasansfullt ont hela kvällen. Det är först nu efter en sådär 6-7 timmars vila som det börjar kännas uthärdligt igen. Fast nu har fötter och händer istället svullnat till rent ofattbar storlek.

Nu är äntligen bygdegillets hemsida så klar så att jag med gott samvete kan lämna den därhän tills vidare. Jag ska dock inte ta åt mig äran för templaten eftersom det är en gratis hämtad från nätet. Men jag tycker i alla fall att den blev bra, precis som programmet som nu sköter bildgalleriet. Enkelt och lätthanterligt. Precis som det ska vara. Vill någon kolla hemsidan så finns den på: www.luossa.se


Nedräkningen fortsätter…
Fast jag önskar faktiskt att det var dags i natt eller nåt för nu är jag trött på det här. Inte så trött i kroppen som förra gången men ändå betydligt mer psykiskt slut. Jag orkar knappt tänka och tålamodet är så gott som obefintligt.

Att jag sen är hemma själv med lilltjejen och vovven större delen av dagarna gör ju inte saken bättre. Man hinner knappt vila öronen mellan allt tjat och gnäll. Allvarligt talat, idag gjorde öronen till och med ont ett tag…

Nåja, förhoppningsvis är det snart över. Nästa måndag är jag i vecka 38+5, precis lika långt som jag gick med lilltjejen. Inte för att det betyder någonting egentligen men det kan ju vara värt att komma ihåg.


Ytterligare en dag med sol och helt otrolig värme. Vi har varit ute större delen av dagen och nu ikväll har till och med vovven varit trött. (Tro mig, det är inte ofta man ser den studsbollen ligga som en överkörd padda i något hörn.)

Annars fortsätter det som vanligt. Vi räknar nervöst ner dagarna till nästa bebis behagar visa sig och jag försöker få så mycket som möjligt gjort i förväg så nu är deklarationen avklarad och alla papper till försäkringskassan i ordning. Facket är meddelat att jag fortsätter föräldraledigheten…nu återstår bara månadens räkningar…och de tar jag när jag hinner Ler med tungan ute

vårblogg

Mina fina krokusar. Visst är det ljuvligt med våren?


Jag minns när jag skulle få mitt första lilla troll. Då hade jag stenkoll på vilken vecka och vilken dag jag var i. Nu vet jag att det är 16 dagar till beräknat datum bara för att jag råkade räkna ut det för någon timme sen. Annars har jag inte haft någon koll. Ibland överfalls man av känslan att; Oj, jag ska snart ha barn igen! Vart tog tiden vägen egentligen? Det borde ha varit nio månader som förra gången var olidligt långa. Nu har de bara rasat förbi.

Å andra sidan ska jag väl inte klaga. Jag känner mig på sätt och vis bättre än vad jag gjorde förra gången. Jag är visserligen oändligt mycket tröttare…men jag är inte extremt svullen (än) och jag har fortfarande känsel i fingrarna. Blodtrycket ligger bra den här gången och har inte skenat åt något håll.

Dessutom är det vår! Så underbart med värme. På bara en vecka har snön smält bort här hemma och äntligen kan man röra sig ute utan att behöva vara på vägen. Krokusarna blommar i södersluttningar och vi hörde pärlugglan i kväll. Kan det bli bättre!


Använder Blogger.